Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att ”spela död” beroende på vilken typ av hot det handlar om.

Nervimpulser drar igång den akuta stressreaktionen: ökad hjärtfrekvens ökat blodtryck svettning minskade tarmrörelser

Vid kamp strömmar blodet till övre delen av kroppen. Det gäller att förgöra motståndaren. Vid flykt är det musklerna från midjan och neråt som får extra blodtillförsel för att vi ska kunna springa ifrån angriparen. Om vi däremot inser att vi varken klarar att kämpa eller fly sätter den tredje reaktionen in, ”spela död”.

Stressreaktionen var troligen avsedd att dras igång någon eller ett par gånger i veckan men stress i vardagen kan dra igång stressreaktionen flera gånger per dag. Enskilda utbrott skadar inte men upprepade stressreaktioner kan bli farliga om kroppen inte hinner vila och återgå till grundläge. Det kallas kronisk stress.

Om man befinner sig i kamp/flykt-tillstånd under en längre tid kan man till exempel känna muskelspänning, hjärtklappning, hyperventilation eller rastlöshet. Känslomässigt innebär detta ofta irritation, aggressivitet och rädsla.

Vanliga tecken på långvarig ”spela död-reaktion” är trötthet, yrsel, muskelsvaghet och symtom från mage och tarm. Känslomässigt betyder det exempelvis trötthetskänsla, svimningskänsla, nedstämdhet, sorg och depression.

Källa: Aleksander Perski: ”Att motverka stress och utbrändhet” ur Preventiv medicin i teori och praktik – en metodik för bättre folkhälsa. Studentlitteratur 1999.