Stark ångest kan leda till panikångest eller panikattacker. De yttrar sig ofta som skrämmande kroppsliga symtom, men orsaken är ofta psykologiska mekanismer

Panikångest är en reaktion på att kroppen signalerar rädsla eller fara. Det mesta av kroppens funktioner är helt automatiska. Processer i kroppen sköter sig helt utan att påverkas av vårt medvetande och vår tankeförmåga (autonoma nervsystemet). Det finns en utbredd missuppfattning av att panikattacker är en sjukdom. Panik är vår yttersta stressreaktion, ett tillstånd där kroppen ställt sig in på att överleva ett hot. Det är en normal psykisk process hos en normal människa. Om människan blev attackerad av ett djur skulle hon uppleva just de känslor som upplevs under en panikattack. Problemet är att attacken hamnar på fel ställe och att man ofta inte har en aning om vad som utlöste den.

De vanligaste reaktionerna:

• Bultande hjärta
• Svettningar
• Skakningar
• Känsla av att tappa andan
• Tryck för bröstet eller bröstsmärtor
• Illamående
• Ostadighetskänslor
• Overklighetskänslor
• Domningar
• Frossa

Varför får man panikattacker?

Forskningen visar att det kan finnas en genetisk sårbarhetskomponent som yttrar sig genom överaktivitet hos det autonoma nervsystemet, som styr kroppens fly- eller fäkta reaktioner. Men stark stressreaktionen i samband med negativa livshändelser kan leda till att man utvecklar paniksyndrom. Hög stressbelastning kan då givetvis aktivera kroppens livsnödvändiga alarmsystem som signalerar fara och manar till flykt av misstag. Det kan också finns beteenden som vidmakthåller paniken. T.ex. att man har lärt sig reagera på stressreaktioner på fel sätt, brist på information och kunskap, feltolkning av det som sker i kroppen eller rädsla för vad panikattacken ska leda till.

Överdriven uppmärksamhet på kroppen + undvikandebeteende = ökad spänning och hotupplevelse vilket banar vägen för nya panikattacker. Paniksyndromet vidmakthålls

Uppkomsten av panikattacker kommer i samverkan av biologiska och psykologiska processer. Den drabbade behöver finna en rimlig förklaring med sitt förnuft för rädsloreaktionen för att inte tolka de kroppsliga symptomen som signaler på något katastrofalt håller på att hända. Katastrofala tolkningar av symptomen ger hjärnan nya farofyllda impulser vilka i sin tur påverkar rädsle-reaktionen som snabbt kan eskalera och kulminera i en panikattack. De kroppsliga reaktionerna vid panik är helt ofarliga och skiljer sig inte fysiologiskt från annan rädsla, det enda som skiljer sig är tolkningarna av dem. De leder varken till hjärtinfarkt, svimning, psykos eller något annat farligt. Efter en rädsloreaktion följer en väntan på att den ska återkomma, så kallad förväntansångest. Denna leder till överdriven bevakning av kroppen då minsta kroppsliga symptom uppmärksammas. Rädslan leder ofta till ett undvikandebeteende som innebär ett undvikande av situationer där det skulle kunna vara svårt eller skämmigt att fly.

Hur behandlar man panikångest?

Synen på ångest och paniksyndrom har förändrats genom historien och är en intressant spegel av samhället. Från sjuttio- och åttiotalets tilltro till freudiansk psykodynamik till dagens övertro på psykofarmaka och kognitiva lösningar. Som patient är man ibland godtyckligt utlämnad åt medicinska trender, samhällsströmningar och inte minst läkemedelsindustrins produktutveckling. På terapiainstitutet anser vi att man i första hand bör lyssna på kroppens symtom för att hamna i lärdom om rädsloreaktionen, medvetenhet om vad som utlöser, exponering och till slut acceptans av medvetenhet för att arbeta med bakomliggande problem.

Psykoedukation – lärdom om rädsloreaktionen för att eliminera de katastrofala tolkningarna. Till exempel att rädsle-reaktionen lägger sig automatiskt efter en stund om man stannar kvar i den panikskapande situationen utan att ta till något säkerhetsbeteende.
Medvetenhet – definiera och komma till insikt vad som utlöser panikattackerna
Exponering in vivo – konfrontation med situationer som brukar framkalla panikattacker.
Acceptans – tillåtelse av rädsle-reaktionen och förståelse för kroppsliga symptom som i sin tur leder till avdramatisering.

I helhet går behandlingen ut på att skapa en dialog där vi ger psykiskt stöd och ökad medvetenhet för att belysa de blockeringar som förorsakar kroppsliga symtom och ångest. Målet är att du ska förses med inre verktyg för att kunna återta kontrollen över ditt liv och gå från handlingsförlamning till att se möjligheter, göra aktiva och positiva val som påverkar ditt liv och välbefinnande.

Kontakt:
Tom Johansson, samtalsterapeut och fobiexpert. Han är bl.a. känd från TV4 där han medverkat i Nyhetsmorgon och Efter tio med Malou von Sivers om flygfobi.

Mottagning: Handelsvägen 24, Enskede, Stockholm eller via telefon.

Datum och info: terapi påbörjas efter individuell överenskommelse. Kontakta oss för mer info på info@terapiainstitutet.se eller 08-649 15 00.

Pris: 900 kr för privatperson. Samtalstiden är 50 min om vardera 5-15 tillfällen där vi träffas en gång per vecka.